Kortspel för fyra personer: regler för nio klassiker

Bra kortspel för fyra personer är Chicago, Whist och Hjärter för den som vill tänka, Finns i sjön och Svarte Petter för barnfamiljer och Fusk när det ska bli stökigt. Spelar ni i lag är Canasta, Bridge och Tecknet de stora klassikerna. Alla utom Canasta kräver bara en vanlig kortlek, och nedan finns reglerna steg för steg med poängtabeller.

Välj spel efter sällskap

Spel	Var för sig eller lag	Svårighet	Passar	Speltid
Chicago	var för sig	medel	pokerspelare, vuxna	30–60 min
Whist	två lag	lätt till medel	nybörjare i stickspel	20–40 min
Hjärter	var för sig	medel	tonåringar och vuxna	45–60 min
Finns i sjön	var för sig	lätt	barn från cirka 5 år	10 min
Svarte Petter	var för sig	lätt	barn från cirka 5 år	10 min
Fusk	var för sig	lätt	skolbarn och fester	15 min
Canasta	två lag	medel till svår	vuxna	1–2 tim
Bridge	två lag	svår	vuxna som vill fördjupa sig	varierar
Tecknet	två lag	lätt	alla åldrar	20 min

Är ni färre? Se våra förslag på kortspel för två och kortspel för tre, eller hela listan över populära kortspel.

Chicago: poker och stick i samma spel

Chicago spelas av två till fyra, men fyra ger mest spänning eftersom fler händer konkurrerar om poängen. Leken har 52 kort utan jokrar, och alla får fem kort.

Tre faser per giv

1. Fas 1: Alla får byta valfritt antal kort mot nya från leken. Sedan visar den med bäst pokerhand den och får poäng.
2. Fas 2: Nytt byte, ny poängräkning för bästa hand.
3. Fas 3: Ett sista byte. Nu spelas fem stick. Du måste bekänna färg om du kan. Spelaren till vänster om givaren spelar ut först. Den som tar sista sticket får 5 poäng. Därefter räknas pokerhänderna en tredje gång.

Bara en spelare får poäng för pokerhand i varje fas: den som har bäst hand. Har två spelare lika jämförs valörerna, och är händerna helt lika får ingen poäng.

Poängtabell för Chicago

Hand	Poäng
Ett par	1
Två par	2
Triss	3
Stege	4
Färg	5
Kåk	6
Fyrtal	7
Färgstege	8
Royal straight flush	52
Sista sticket	5
Lyckad Chicago	+15
Misslyckad Chicago	−15

Att ropa Chicago

Före första sticket i fas 3 får en spelare som har minst 15 poäng ropa ”Chicago”. Det betyder att hen lovar att ta alla fem stick. Lyckas det ger det 15 poäng, misslyckas det dras 15 poäng och spelaren får inga andra poäng den given.

Slutet av partiet

Först till 52 poäng efter en avslutad giv vinner. En viktig detalj: har du nått 46 poäng eller mer får du inte längre byta kort. Det gör de sista givarna jämnare.

Exempel: Efter fas 1 har Lisa två par och Johan triss; Johan får 3. I fas 2 byter Lisa till kåk och får 6. I fas 3 tar Johan sista sticket med ett ess och får 5, men Lisa har fortfarande bäst hand och får 6 till. Efter given: Lisa 12, Johan 8.

Hur många kort ska du byta?

Bytena är där Chicago vinns. Några tumregler som följer av poängtabellen:

• Har du ett par i fas 1, behåll paret och byt tre kort. Chansen att förbättra till triss eller två par är rimlig, och du har redan något som kan ge poäng.
• Jaga inte stege eller färg med två kort kvar att fylla. Det lyckas sällan, och ett par slår ingenting i fyramannaspel.
• Tänk på fas 3 redan i fas 2. Ett ess eller en kung i en lång färg kan ta sista sticket och ge 5 poäng, nästan lika mycket som en kåk.
• Närmar du dig 46 poäng, se till att ha en bra hand innan du låses. Efter det får du spela med de kort du får.

Whist: grunden för alla stickspel i lag

Whist är det spel man brukar lära sig innan man går vidare till Bridge. Två fasta lag, partnerna sitter mitt emot varandra.

1. Alla får 13 kort, ett i taget. Givarens sista kort vänds upp och bestämmer trumf.
2. Spelaren till vänster om givaren spelar ut.
3. Bekänn färg om du kan. Kan du inte får du lägga trumf eller vilket kort som helst.
4. Högsta trumf vinner sticket; finns ingen trumf vinner högsta kort i utspelad färg.
5. Vinnaren av sticket spelar ut nästa.

Det finns också varianter med budgivning, där spelarna före spelet anger om de tänker ta många stick eller försöka ta så få som möjligt (så kallad nolla). Sådana former av whist är vanliga i Norden, men den klassiska grundformen ovan är den bästa att börja med.

Poäng: När alla 13 stick är spelade får laget som tog flest ett poäng för varje stick över sex. Tar ni 9 stick får ni alltså 3 poäng. Först till 5 vinner i den klassiska varianten. Ett tips: håll koll på vilka trumf som gått, det är hela skillnaden mellan nybörjare och erfarna whistspelare.

Spela i lag med din partner

Whist vinns i samarbete. Spelar din partner ut en färg och du har det högsta kortet i den, ta sticket. Har partnern redan sticket säkert, lägg ett lågt kort och spara de höga. Det klassiska rådet är att spela ut från din längsta färg och att återvända i partnerns färg när du får sticket. Prata inte om korten under spelet; i Whist är all information den som korten själva ger.

Hjärter: undvik straffkorten

Hjärter är ett av få stickspel där du vill ta så få stick som möjligt. Alla får 13 kort.

1. Före varje giv skickar alla tre kort: första given till vänster, andra till höger, tredje rakt över, fjärde ingen alls. Sedan börjar ordningen om.
2. Den som har klöver två spelar ut den.
3. Bekänn färg om du kan. Hjärter får inte spelas ut förrän ett hjärter har lagts i ett tidigare stick, om du inte har bara hjärter kvar.
4. Varje hjärter i dina stick ger 1 minuspoäng, spader dam ger 13. Totalt finns 26 minuspoäng per giv.
5. Tar du alla 26 har du ”skjutit månen” och väljer att dra av 26 från din egen poäng eller ge 26 till alla andra.
6. När någon når 100 poäng är partiet slut. Lägst poäng vinner.

Taktik: Skicka bort spader dam, kung och ess om du saknar lägre spader att skydda dem med. Höga hjärter är också bra att bli av med vid kortbytet.

Räkneexempel för en giv

Efter 13 stick har Ali tagit tre hjärter, Bea spader dam och två hjärter, Carl sex hjärter och Dina två hjärter. Ali får 3, Bea 13 + 2 = 15, Carl 6 och Dina 2. Summan är 26, som den ska vara. Hade Bea även tagit alla 13 hjärter hade hon skjutit månen och fått 0 i stället, medan de andra fått 26 var.

Finns i sjön: det första kortspelet för många barn

1. Med fyra spelare brukar alla få fem kort (sju är vanligt med två eller tre). Resten läggs nedvända i mitten som sjön.
2. På din tur frågar du en valfri spelare efter en valör som du själv har, till exempel ”Har du några damer?”.
3. Har hen damer måste hen ge dig alla, och du får fråga igen.
4. Har hen inga säger hen ”finns i sjön”. Du drar ett kort. Drar du just en dam får du i många familjer fråga igen; annars går turen vidare.
5. Fyra lika läggs ut som ett fyrtal.
6. Spelet slutar när alla 13 fyrtal är klara. Flest fyrtal vinner.

Ett minnestrick för barnen: kom ihåg vad de andra har frågat efter. Den som frågat efter sjuor har minst en sjua.

Svarte Petter: undvik spader knekt

1. Ta bort klöver knekt. Kvar finns 51 kort, och spader knekt saknar partner. Det är den svenska formen; i engelska Old Maid tar man i stället bort en dam.
2. Dela ut alla kort. Lägg genast ut alla par du har (två kort av samma valör).
3. I tur och ordning drar du ett dolt kort ur grannens solfjäder av kort, vanligen från spelaren till vänster (vissa drar från höger). Blir det par lägger du ut det.
4. Den som har kort kvar när alla par är utlagda sitter med Svarte Petter och har förlorat.

Det finns också särskilda Svarte Petter-lekar med bilder av djur eller figurer. Reglerna är desamma: ett udda kort och resten par.

Fusk: bluffa dig av med korten

1. Dela ut alla kort. Med fyra spelare får alla 13.
2. Första spelaren lägger ett eller flera kort nedvända och säger ”ett ess” eller ”två ess”. Nästa spelare ska lägga tvåor, sedan treor och så vidare upp till kung, och därefter börjar ordningen om.
3. Du måste lägga något, även om du inte har rätt valör. Då får du ljuga.
4. Tror någon att du ljuger säger hen ”fusk”. Korten vänds upp. Ljög du tar du hela högen; var det sant tar den som anklagade högen.
5. Först utan kort vinner.

Fusk påminner om Bluffstopp, men där gäller andra regler för vilka kort som får läggas.

Taktik i Fusk

Ljug tidigt, när högen är liten. Blir du avslöjad med tre kort i högen kostar det lite, men med trettio kort kan det avgöra partiet. Håll också räkningen: har du själv tre knektar och någon påstår sig lägga två, vet du att det är fusk. Och säg aldrig ”fusk” på reflex när någon har ett kort kvar, utan bara när du har en konkret anledning; anklagar du fel tar du själv hela högen.

Lagspelen: Canasta, Bridge och Tecknet

Canasta

Canasta är det klassiska lagspelet för fyra. Ni spelar med två kortlekar och fyra jokrar, alla får 11 kort och lagen samlar grupper om sju kort, canastor. Det tar längre tid att lära sig men belönar samarbete. Alla regler och poäng finns i vår guide till Canasta-regler.

Bridge

Bridge bygger på Whist men lägger till en budgivning. Lagen tävlar om ett kontrakt, till exempel att ta minst nio stick med hjärter som trumf. Den som vinner kontraktet spelar både sin egen hand och partnerns, som läggs upp på bordet som träkarl. Spelet kräver tid att lära sig, så börja med Whist. Grunderna finns i vår guide till Bridge.

Tecknet

Tecknet är ett snabbt partyspel i lag om två. Spelarna byter kort med en gemensam hög på bordet för att samla fyra av samma valör. Den som lyckas ger sin partner ett hemligt, i förväg överenskommet tecken. Partnern ska då ropa, medan motståndarna försöker genomskåda tecknet. Varianterna är många, så se vår guide till Tecknet.

Fler spel som fungerar med fyra

De här spelen kräver bara en vanlig kortlek och fungerar lika bra med fyra som med färre. Varje namn leder till fullständiga regler.

Spel	Spelare	Typ av spel	Med fyra spelare
Plump	2 och uppåt	stick med gissning	tio kort i första omgången
Jazz	3-7	sex givar med olika mål	13 kort var, inga kort tas bort
Vändåtta	2-6	bli av med korten	sju kort var
Vändtia	2-5	bli av med korten	nio kort var: tre dolda, tre öppna, tre på handen

Kort per spelare när ni är fyra

Spel	Kortlek	Kort per spelare
Whist, Hjärter, Bridge	52	13
Fusk	52	13
Chicago	52	5
Finns i sjön	52	5 (resten är sjön)
Svarte Petter	51	tre får 13, en får 12
Canasta	2 x 52 + 4 jokrar = 108	11

Givaren delar ut medsols, ett kort i taget om inget annat sägs, och given går vidare till vänster efter varje giv. Låt spelaren till höger om givaren kupera leken innan given; det minskar risken för diskussioner om att korten inte blandats ordentligt.

Så anpassar ni spelen när barn är med

Ett blandat bord med vuxna och barn fungerar bäst med små justeringar:

• Öppna händer i början. Spela de första givarna i Whist eller Hjärter med korten uppvända, så att barnet ser varför ett kort vinner.
• Kortare partier. Spela Chicago till 30 i stället för 52 och Hjärter till 50 i stället för 100.
• Lag med en vuxen. I Whist och Canasta kan ett barn spela i lag med en vuxen och lära sig av partnerns spel.
• Färre straff. Låt en renons i första given bara ge en påminnelse i stället för poängavdrag.

Vanliga tvister vid fyramannabordet

• Chicago: vilken hand vinner vid lika? Jämför valörerna från högsta. Två par med kungar slår två par med damer. Är allt lika får ingen poäng.
• Whist: får man trumfa när man kan bekänna? Nej. Du måste bekänna färg om du kan; trumf får bara läggas när du saknar utspelad färg.
• Hjärter: får man lägga spader dam i första sticket? Många spelar med regeln att straffkort inte får läggas i första sticket. Regeln varierar, så bestäm i förväg.
• Finns i sjön: får man fråga efter en valör man inte har? Nej. Du får bara fråga efter valörer som du själv har på handen.
• Fusk: hur många kort får man lägga? Ett eller flera, men alla ska påstås vara av den valör som står på tur.

Vanliga frågor